Visste du att omkring 500 människor i Sverige varje år får lungcancer på grund av radon i sina hem? Det är en siffra som sätter saker i perspektiv – särskilt eftersom radon är en gas vi varken kan se, lukta eller smaka. Ändå kan den finnas i luften vi andas in varje dag.
Det uppskattas att runt 325 000 svenska bostäder har radonhalter över gränsvärdet på 200 Bq/m³, enligt Strålsäkerhetsmyndigheten. Det allvarliga i detta är att man inte kan veta om man har radon i hemmet – om man inte mäter.
Var kommer radon ifrån?
1. Markradon – den vanligaste boven
Radon bildas naturligt i marken, och gasen kan ta sig in i huset genom små sprickor i golv eller väggar, genom otäta rörgenomföringar, krypgrunder eller till och med via dräneringssystem. Särskilt utsatta är hus med källare eller som står direkt på berggrund.
2. Byggmaterial – särskilt blåbetong
Mellan 1929 och 1975 användes ett material som kallas blåbetong i många svenska hus. Det ser ut som vanlig betong, men innehåller naturligt radioaktiva ämnen som kan avge radon. Om ditt hus är byggt under denna period är det extra viktigt att kontrollera radonhalten.
3. Hushållsvatten från egen brunn
Har du egen brunn, särskilt en bergborrad sådan? Då finns det en risk att vattnet innehåller radon. När vattnet används – exempelvis vid dusch, disk eller tvätt – kan radonet släppas ut i luften.
Mätning är det enda sättet
Det enda sättet att veta säkert om du har förhöjda radonhalter är att genomföra en radonmätning med radonmätare. Den mest tillförlitliga varianten är en långtidsmätning som görs under minst 60 dagar, helst mellan oktober och april. Då får du ett årsmedelvärde som ger en rättvis bild av hur radonhalten ser ut över tid.
Att mäta radon är enkelt, billigt och viktigare än man kanske tror. Det handlar om att skydda dig själv och din familj från en osynlig risk – och det börjar med att beställa hem mätutrustningen.